Trappan, ja eller nej..?

Enligt mig talar rubriken för sig själv men jag kan förklara för dom som inte förstår..
Ni vet dom där dagarna när man önskar att man inte behövde gå till jobbet just för att man är helt slutkörd, massa grejer som händer runt omkring en och allt bara är helt upp&ner..?
Men man kan ju liksom inte ringa & sjukanmäla sig för det direkt. Så man hoppas liksom på att man ska bli påkörd av en bil/buss påvägen till jobbet, (inte så man skadar sig allvarligt eller så utan bara lite så man slipper göra något på ett par dagar) så brukar jag tänka iallafall. Eller när jag väl är på jobbet och precis bytt om och funderar på om man ska kasta ner sig själv i trappan? Men varje gång blir det att man vandrar ner helt normalt och står ut med sina 9timmar framför sig.. Jag har haft "kasta-ner-sig-själv-från-trappan" tanken nu i 3 dagar.. Jag är inte på humör helt enkelt.
Men konstigt nog längtar jag tills inorgon. Jobbar 19-01 och det jag längtar till är nog att få lägga ifrån mig allt ansvar för en dag och bara vara, göra mina gamla arbetsuppgifter och sen att få vara den personen som går hem 01.00 och inte behöver vara kvar själv till klockan 06.00 med nattstäd. (absolut inget fel på dom, men så pratglad som jag är kan det bli lite ensamt!)
Jaja, nu ska jag sova. Godnatt!


Hojojoj

Som vanligt så kommer dessa dåliga updatesen.. Med rätt jämna mellanrum om jag får säga det själv?
Det har väl inte hänt så mycket under sommaren sen jag bloggade sist?
Har blivit "arbets ledare" och med "" menar jag att jag inte är verifierad än.
Det blir jag efter jag vart på kursen i Stockholm som äger rum den 17-21december. Sjukt nervös är jag också med tanke på att jag är så sjukt kass på att plugga, eller kass kanske jag inte kan säga direkt.. Det handlar mer om tiden, jag har inte tid helt enkelt!
Så som jag jobbar. Som en slyna om jag får uttrycka mig så?
Men jag jobbar natt en vecka, är ledig en dag (som jag sover bort) och sedan jobbar jag natt nu en vecka igen.. NÄR ska jag ha tid? Det finns liksom inte en chans i världen att jag ska gå upp tidigare än vad som behövs bara för att plugga? Jag måste ju få sova ut så att jag väl orkar jobba dessa nattskift, annars står jag där irriterad vid kassan och ögonen går i kors...
Jaja! Det löser sig nog allt tror jag!
Men annars så har det inte hänt så mycket.. Sommaren kan beskrivas med ett enda litet enkelt ord.. DRAMAKAOS, kanske klassas som 2 ord? Men i don't give a fuck!
:)
Nä nu ska jag sova. Peace


RSS 2.0