Enligt mig talar rubriken för sig själv men jag kan förklara för dom som inte förstår..
Ni vet dom där dagarna när man önskar att man inte behövde gå till jobbet just för att man är helt slutkörd, massa grejer som händer runt omkring en och allt bara är helt upp&ner..?
Men man kan ju liksom inte ringa & sjukanmäla sig för det direkt. Så man hoppas liksom på att man ska bli påkörd av en bil/buss påvägen till jobbet, (inte så man skadar sig allvarligt eller så utan bara lite så man slipper göra något på ett par dagar) så brukar jag tänka iallafall. Eller när jag väl är på jobbet och precis bytt om och funderar på om man ska kasta ner sig själv i trappan? Men varje gång blir det att man vandrar ner helt normalt och står ut med sina 9timmar framför sig.. Jag har haft "kasta-ner-sig-själv-från-trappan" tanken nu i 3 dagar.. Jag är inte på humör helt enkelt.
Men konstigt nog längtar jag tills inorgon. Jobbar 19-01 och det jag längtar till är nog att få lägga ifrån mig allt ansvar för en dag och bara vara, göra mina gamla arbetsuppgifter och sen att få vara den personen som går hem 01.00 och inte behöver vara kvar själv till klockan 06.00 med nattstäd. (absolut inget fel på dom, men så pratglad som jag är kan det bli lite ensamt!)
Jaja, nu ska jag sova. Godnatt!